Wow!

Hans hud var så mjuk, och smakade lätt av salt.
Hans doft fyller mitt rum och min säng, som om hans närvaro dröjer kvar även efter att han gått.
Hans läppar var mjuka, kyssarna plågsamt njutningsfulla.
Hans fingrar mot min kropp fick mig att skälva av förväntan, och när befrielsen äntligen kom fick jag bita honom i axeln för att inte skrika rakt ut av njutning.
Aldrig förr har en man lyckas skicka mig över gränsen så lätt, så snabbt. Aldrig förr har en man lyckats skicka mig över gränsen punkt.
Nog för att jag njutit av sex, men att ligga och gny av njutning .
Jag bönade och bad om mer, stönade hans namn och bönföll honom att ge mig mer.
Att få orgasm på orgasm så lätt, en helt ny känsla.

Han lyckades få mig att känna mig fullkomligt trygg och bekväm i situationen, och under hans fingrar smälte jag som varmt vax.

Han har magiska fingrar, magisk tunga och jag kan ju bara be en stilla bön om att när det är min tur att återgälda att jag lyckas med samma bravur.

Milt onykter.

Jag sitter i mitt kök, nyligen hemkommen och har i stort sett erbjudit mig själv på ett silverfat. jag har gett bort mig själv till Honom, men han tvekar när det kommer till att ta emot gåvan.

Jag vet inte vad jag ska tro, men jag vet att jag vill verkligen ha honom.

Den långa önskan.

Det finns önskningar och fantasier som aldrig kommer att lämna min läppar, ord som aldrig kommer att sägas. Som bara kommer att finnas som skrift och som ekon av handlingar som aldrig skett. Igår kväll låg jag naken på min säng och betraktade min kropp i det varma skenet från min lampa. Jag studerade hur mitt höftben sköt ut när jag låg på sidan, hur skuggan av min mage föll mot mina grafitgrå lakan. Hur tyngden av mina bröst flyttade sig, hur min hud såg ut. Hur min bröstkorg hävde sig i takt med min andning. Min kropp är vacker, ärrad av det lilla liv jag hunnit ha men ändock vacker. Den är sin egen, och den är starkare än den verkar.
Jag tänker på sex konstant för tillfället och ingen mängd självbefläckelse tycks kunna stilla de lustar jag lider av. För jag lider. Hela min kropp skriker efter mänsklig beröring, en smekning, en kyss, en mans smak i min mun och på min hud. Smaken och doften av någon annans svett.
När han är här vill jag fläta in mina fingrar i hans nacke och kyssa honom besinningslöst tills jag tappar kontrollen över var han börjar och jag slutar. Jag vill känna den känslan jag hade en kväll på min kökssoffa, känslan av att hela min kropp vibrerar och min andning är förlamad. Varje andetag var som en suck som undslapp mig.
Jag vill knuffa ner honom på min säng och långsamt knäppa upp knapparna i hans skjorta och blotta hans platta mage. Jag vill smeka hans bringa och känna hans puls i mig, hans hetta under mina handflator.
Jag vill retsamt smeka hans mage och låta mina fingrar glida innanför hans byxlinning, följa linjen från hans höftben och steg för steg upptäcka hans hud.
jag vill dra min tunga över hans höft för att slutligen ta honom i min mun, jag vill suga av honom, hårt, djupt och intensivt med hans fingrar i ett fast grepp om mitt hår. Jag vill sluta när han balanserar på gränsen till ett njutningsfullt vanvett, jag vill driva honom så nära kanten jag bara kan utan att han tippar över.
Jag vill att han ska klä av mig och känna på min kropp, ta mina bröst i sina händer. smeka dem, nafsa på dem, slicka på dem. Smeka mina bröstvårtor med sin tungspets. jag vill lämna min smak på hans tunga, hans läppar.
Jag vill att han slickar mig tills jag sprängs av njutning, tills mina andetag är stön och jag stönar hans namn. jag vill känna hans tunga smeka mig, reta mig och pressa mig mot extas.
Jag vill känna hans tyngd mot mig när han tränger in i mig, känna honom fylla mig. Hans händer på min kropp, mina ben kring hans rygg som för att pressa honom djupare in i mig. Hans kyssar mot min hals.
Jag vill känna hur djupt in i mig han kommer när han tar mig bakifrån, känna smärtan av hans grepp om mitt hår, känna hur det svider av smällarna över skinkorna.
Jag vill rida honom, retfullt, sakta bara för att öka tempot när det börjar närma sig. jag vill känna honom komma i mig, djupt i mig. Höra hans andning, hans stön.

Jag vill verkligen ha denna man, som väcker så många begär i mig. Som får mig att åtrå så mycket.

Rastlös.

Hur vågar han komma hit och lämna sin doft i mitt hår, sin värme på min hud, sin smak på mina läppar och sen bara gå. Jag sitter här som en knarkare med abstinens, rastlös.

Han ger mig tillräckligt för att jag ska vilja ha mer, men inte tillräckligt för att jag ska bli hög.

Hans närvaro får mig att tända till, bara för att dra sig undan och hålla sig undan.

Sen står han här igen med sitt leende, sina ögon, sin värme och sina insinuationer. Jag känner mig som råttan i en katt och råtta lek.

Farlig.

Han är farlig för mig, hans ord får min hjärna att tända till direkt. Han retas, förser mig med scener som jag inte kan få ur mitt huvud.

Att ord kan göra hela skillnaden, att ord kan vara ett så farligt vapen. Att ord kan vara ett så njutningsfullt förspel, ett spel som tycks pågå för evigt.

För när vi väl är där, så händer ingenting. Han är fräck och behärskad, jag kan vara fräck men är också alldeles för blyg för att våga. Så vi sitter där, jag får bita mig själv i underläppen för att inte grensla honom rakt upp och ner.
Sätta mig på mina händer för att inte trycka mina händer mot hans kropp, bita ihop och le för att inte skrika rakt ut av frustration.

"Men sätt på mig för fan!! Du vet att jag vill, du vet att du vill!!"

Hans ord ekar i mitt huvud och jag vet att jag går ytterligare en sömnlös kväll till mötes. Ytterligare en orolig natt, ytterligare en dag då jag vaknar skälvande för att min kropp skriker efter något som bara han kan ge.

3 glas vin.

3 glas vin ändrar allt.
Jag önskar att han vore här så jag kunde knuffa ner honom på min säng och kyssa honom girigt. Hårt, skoningslöst. Sätta mig gränsle över honom och ta det jag vill ha. Jag vill ha hans kropp, hans beröring, hans hud mot min, hans händer på min kropp. Jag vill känna hans smak, hans värme, hans beröring. Jag vill känna honom närmre än något annat,
Jag vill ha honom under min hud, för att se om det släcker åtrån som verkligen brinner just nu.
Han retas med mig, leker med orden men han är nog inte medveten om effekten han har på mig. Jag känner lusten in i minsta molekyl, och allt jag kan göra är att försöka hålla minen och undvika att bli fullkomligt förtärd.

Utan en kyss.

Han har infekterat min hjärna, han är musik som går på repeat i mitt huvud. Han slutar inte snurra i mina tankar, han vägrar ta en paus. Min hjärna släpper inte tanken på att kyssa honom, släpper inte nyfikenheten på hur hans kropp skulle kännas, hur hans varelse skulle se ut liggande i min säng.

Och det är frustrerande, lockande, krävande, tändande, enerverande, tärande. Att vilja och undra så mycket att man tappar tråden i en vanlig konversation. Att man sluter ögonen och känner den fallande känslan i magen så fort man ser hans ansikte framför sig.

Så här mycket har jag aldrig åtrått utan att ens ha en kyss att skryta om.

En tanke.

Jag vill trycka upp honom mot en vägg, kyssa vettet ur honom och låta min hand glida in innanför hans kläder så jag får känna hans värme.

Kan jag?? Snälla?

Motstånd är meningslöst.

Jag kan inte låta bli att sluta ögonen och fantisera. Jag kan inte motstå frestelsen att tillfredsställa mig själv även om jag vet att det bara förvärrar min lust. Desto mer mina tankar glider in på sex, desto mer vill jag röra vid mig själv. Men om jag rör vid mig själv så förvandlas min lusts tysta morrande till regelrätta vrål. Då går min lust från att spinna lätt till att bli en vibration som tar över hela min varelse. Det bästa vore att låta bli att tänka på sex helt och hållet men hur ska jag kunna låta bli.

Därmed slutsatsen att motstånd är fullkomligt och evigt meningslöst.

Det där suget i magen.

När jag vaknade imorse så var det med ett sug i magen, en längtan efter hans famn. Otroligt nog. Detta är den kyskaste inledning på en möjlig relation jag någonsin haft.
Jag längtar mig galen efter mer men jag lägger band på mina begär. Samma sak som jag alltid gjort. Men nu gör jag det av andra skäl, i vanliga fall så får jag sex men lider ändå av uppdämda känslor av åtrå.
Nu vill jag. Jag vill, vill, vill.
Jag ser på honom när han är här och vill inget hellre än att dra mina fingertoppar över hans hud för att veta hur den skulle kännas mot min hud. Jag vill verkligen veta hur hans mun smakar på riktigt, hur hans tunga känns. Hur hans hår känns mellan mina fingrar, jag vill leka med lockarna i hans nacke.
Det enda jag vet om fysisk känsla med denne man är känslan av att bli hårt kramad av honom, jag vet hur hans mun känns mot min käklinje och hur spända hans läppar har varit när vi delat ganska kyska kyssar. Men det lilla jag fått har gett mig mersmak, jag vill veta om spontaniteten och retsticke-sinnet han charmigt nog lider av skulle vara där i en sån situation.

Så jag tänker på det, och suget i magen vägrar lägga sig.

...

Hur kan det komma sig att sex är så svårt? Att sex och intimitet blir ett oöverstigligt hinder?
Att jag med all min passion, all min styrka och min vilja helt enkelt tycker att sex är det svåraste som finns.

Sex med sin närhet är så.. stort! Mäktigt. Jag drömmer om sex, jag målar det, jag skriver det men att rent fysiskt prata om det är så jobbigt, så krävande, så genant. Jag försöker, för jag vill verkligen. Men det är fortfarande så svårt, och orden tycks aldrig kunna lämna min mun. För oavsett hur hårt jag försöker så kan jag inte.

Missförstå rätt, jag njuter av närheten, av någons mjuka hud. Av varma läppar och händer. Jag kan längta efter att känna en annan persons händer på min kropp, men tycks inte kunna uttrycka den längtan mer än som ord på en anonym blogg.

Driver mig till vanvett.

Bara jag tänker på hans mjuka läppar och de kyska kyssarna jag ärligt stal så känner jag ett sug i magen jag inte känt på evigheter. Bara jag tänker på hur hans mun rörde sig mot min käklinje när han mumlade godnatt, hur hans skägg var mjukt och strävt så känner jag att jag håller på att krevera av åtrå.
Tankarna på honom driver mig till ett långsamt och njutningsfullt vanvett.
Att vilja ha men inte få.
Aldrig trodde jag att jag möjligen skulle kunna njuta av en sådan plåga. Synen av hans mage när han blottade den i ett par sekunder gjorde mig fullkomligt stum av lust, inte ett ord klarade jag att yttra till hans stora förnöjelse. Huden på hans platta mage såg ut att vara lite för liten för hans kropp som en tröja man växt ur men ändå tar på sig. Alldeles utsträckt vid höfterna. Jag klarar knappt att tänka på hans långa smidiga fingrar, eller hur mjukt han kramar mig. Bara hans doft, o herre min skapare. Hans doft. *suck*

Jag kommer att bli fullkomligt galen...