En ostillad hunger.

Varför kan jag inte sluta drömma om dessa män?
De senaste nätterna har varit ett hopkok av saker som jag inte kan skriva ut på min vanliga blogg.
Jag har drömt om kyssarna jag fått mot min tinning, om långa ben som legat ihoptrasslade med mina.
Jag har framförallt drömt om den senaste mannen jag hade i min säng.
Jag har drömt om hans beröring, om hans kyssar.
Om hans skäggstubb och hans doft.
Jag drömde att han smekte mig tills jag ville skrika rakt ut av frustration.
Och det var tyvärr ett ganska vanligt förekommande fenomen på ett bitterljuvt sätt.
Han drev alltid mig så nära, men ibland så ville inte min kropp ge med sig.
Och nu återupplever jag hans tunga, hans fingrar och hans silkeslena hud var och varannan natt och vaknar hungrig efter sex.

Spökar i mina drömmar.

Jag kan inte se honom utan att tänka på sex.
Jag kan inte ha honom framför mig utan att tänka på vad han kan göra med sin tunga, med sina fingrar.
Jag kan inte se på honom utan att bli testosteronchockad.
Fortfarande.
Trots att han inte är min att röra längre.
Vilket jag sörjer ibland.
För hans kropp var/är ren njutning.
Och jag drömmer om honom ofta.
Jag vaknar med orgasm i blodet och flämtande efter luft.

J.

J.
Är tillbaka.
Han som skänkte mig så mycket frustration, så mycket njutning. Han med den luriga blicken, med de långa fingrarna, med det dominanta sättet. Han som kunde driva mig till vansinne genom ord på en skärm, han som startade sin cam och retade mig med sin åh-så-läckra kropp. Han med en mage som man skulle kunna äta choklad från.
Han som överöste mig med komplimanger, som fick mig att våga, som fick mig att öppna upp och prata om min åtrå, om min lust, om mina fantasier.
J.
Han som försvann, som lämnade mig frustrerad.
Som var spårlöst borta innan vi ens hunnit träffas, innan vi hunnit se om samma gnista av sexuell nyfikenhet fanns i verkligheten. För den kändes verklig.
J.
Är tillbaka.
Plötsligt, spontant.
Och han har fortfarande samma förmåga att lämna mig med lust bultande under mitt skinn, med smaken av sex i munnen, med ett snurrande huvud.
Och jag fogar mig, böjer mig gärna för hans lust, för hans dominanta beteende. För det tänder mig, det får den snälla flickan i mig att rodna.

Han erbjuder mig en skamfri sexualitet, lust utan måsten, han ger mig en chans att leva ut det som jag inte vågar sätta ord på annars.
Han erbjuder mig en väg in i mina egna fantasier utan att jag behöver känna skuld.
Behöver jag säga att jag är glad att han är tillbaka?

Han.

Just nu saknar jag hans kropp till den milda grad att det håller på att driva mig till vansinne. Jag saknar hans breda axlar, hans halsgrop. Doften av hans hals, känslan av hans hud över revbenen. Hans hårda mage, hans muskulösa ben, och den där fantastiska rumpan.

Hans långa fingrar, starka armar.. Åhh.. gud hans armar. Hans muskulösa axlar.
Hans blick, den där tunga mörka blicken.

Jag saknar hans tunga, hans smak på min hud, hans smak i min mun. Jag saknar känslan av honom i mig, hans tyngd mot mig.

Hans hand när han smiskar till mig över häcken. Jag saknar och åtrår honom så mycket just nu att jag håller på att krevera av lust, så mycket att jag skakar.
Mina händer skaker och jag kan knappt andas just nu.

jag skulle vilja ha den mannen i min säng just precis nu, känna honom, känna hans doft, smaka hans svett, bli intrasslad med honom och somna utpumpad mot honom med vetskapen om att både han och jag kommer att lukta sex när vi vaknar.

Jag kan inte andas.

Ibland när Han lägger sina fingrar mot min hud känner jag att luften går ur mig, att andas blir så svårt. Jag flämtar efter luft, borde egentligen vara hög på syre men den tycks vaporisera innan min kropp hinner ta upp något av det.
Jag blir alldeles matt i kroppen, känner mig febrig och lätt i huvudet. Hans beröring har en märklig effekt på mig, en effekt jag aldrig varit med om förr.
Jag har upplevt åtrå innan, men detta är något annat. Jag vet inte vad det är, men jag vill ha mer av det.
Hans hud mot min hud får hela min värld att rämna, alla känslor vill ut så att han får plats under mitt skinn.
Jag har aldrig varit med om känslan att vilja bli helt uppslukad förr, men detta..
Detta är något helt nytt.

Tankar kring min "oförmåga".

Jag hatar att det låser sig, att hans smekningar tar mig till gränsen men just nu tycks de inte kunna knuffa mig den sista millimetern.
Den där millimetern som faktiskt betyder befrielse.
Den där knuffen som skickar mig ut i saligheten.
Tro mig, jag njuter i fulla drag av det han gör, men min hjärna har låst sig.
Den vägrar släppa kontrollen, den låter mig balansera mellan extas och plågsam väntan.
Och trots att jag absolut inte borde tänka på det, för att desto mer jag tänker på det desto svårare blir det att släppa.
Men det är så svårt att slappna av, så svårt att låta någon annan ha kontroll över min kropp. För när han smeker mig med min höft låst så är det inte jag som bestämmer. Det är han som bestämmer när, var och hur och det enda jag kan göra är att följa med.
Jag gillar det kravlösa i sexet med honom, det är bara jag som ställer krav på mig själv. Inga krav från honom eller på honom.
Bara jag.
Vilket leder mig tillbaka till syftet med min blogg.
Det innebär ju att allt jobb jag lagt ner på mig själv egentligen inte gjort någon som helst skillnad när det gäller mina sexuella förmågor.
Jag har öppnat mig, skrivit ut mina fantasier och upplevelser men när han väl ligger hos mig med sina fingrar mot min hud, så kan jag inte uttrycka mina önskningar alls.
Jag blir passiv till gränsen av självdestruktion, utan att jag vill vara det. Modet saknas, och därför får jag balansera mellan förlösning från den plågsamma njutningen och att somna frustrerad.

Godnatt världen.

Denna man...
Denna man.. med fingrar som kan driva till vanvett, med kyssar som får mitt huvud att snurra.
Med en kropp gjord som för beröring.
Hans existens kommer att göra mig vansinnig.
Hans ljuva kyssar kommer att bli min död.

Nu ska jag krypa ner i min säng, njuta av hans doft och somna vackert!