söndag 7 mars 2010

Ömsint.

Det var ömsint, han kysste min tinning, han strök undan mitt hår. Han var så nära, så närvarande. Vi kysstes tills min beslutsförmåga var borta, tills det snurrade i mitt huvud.

Nu känns det som en förlust att han inte är min säng.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar